Artikel 32 kräver att företaget och dess personuppgiftsbiträden säkerställer en lämplig säkerhetsnivå. De flesta säkerhetsincidenter beror inte på avancerade angrepp utan på vanliga misstag. Här är de vanor som gör mest skillnad.
Åtkomst och lösenord
- Använd långa och unika lösenord. En lång mening är bättre än ett kort, krångligt ord. Använd aldrig samma lösenord till jobbet och till privata konton.
- Använd en lösenordshanterare om företaget erbjuder en.
- Slå på tvåfaktorsautentisering där det är möjligt. Dela aldrig dina koder, inte heller med kollegor eller it-avdelningen.
- Lås skärmen när du lämnar din plats.
- Du får bara öppna uppgifter du behöver i ditt arbete. Att slå upp en känd person eller en kollega av nyfikenhet är inte arbete, och det kan vara en överträdelse.
E-post
- Kontrollera mottagaren innan du trycker på skicka. Autofyll väljer lätt fel person med samma förnamn.
- När du skickar till många som inte känner varandra, använd Bcc. Annars delar du allas e-postadresser.
- Konfidentiella och känsliga uppgifter ska som utgångspunkt vara krypterade när de skickas med e-post över internet. Det är Datatilsynets bedömning av vad som är lämplig säkerhet. Använd den säkra e-postlösning som företaget har valt.
- Skriv inte personuppgifter i ämnesraden.
Papper, enheter och distansarbete
- Håll skrivbordet städat. Lägg papper med personuppgifter i en stängd låda.
- Använd företagets dokumentförstörare eller en låst avfallsbehållare, inte den vanliga papperskorgen.
- Spara inte uppgifter på privata enheter, usb-minnen eller privata molntjänster, om inte företaget har tillåtit det.
- Använd inte externa AI-verktyg, och kopiera inte kund- eller medarbetaruppgifter till dem, om inte företaget har godkänt verktyget för ändamålet. Det du skriver in lämnar ofta företaget.
- Hemifrån: använd en säker anslutning, låt inte familjen se skärmen och lämna inte enheten olåst i bilen eller på caféet.
- Prata inte högt om kunder eller patienter, till exempel på tåget.
Nätfiske (phishing)
Nätfiske är falska e-postmeddelanden, sms eller samtal som ska få dig att lämna ut uppgifter, klicka på en länk eller betala. Typiska tecken:
- tidspress ("kontot stängs i dag") eller hot
- en avsändare som liknar en känd men har en lite annorlunda adress
- en länk vars adress inte stämmer med avsändaren
- bilagor du inte väntade dig
- en "chef" som plötsligt vill ha en snabb betalning eller presentkort, eller en kollega som ber om dina koder
Det här gör du:
- Klicka inte, öppna inte och svara inte.
- Kontrollera via en annan kanal. Ring avsändaren på ett nummer du känner till.
- Anmäl meddelandet till er it-avdelning eller säkerhetskontakt. Om du redan har klickat eller skrivit in något, säg till direkt. Snabb anmälan kan begränsa skadan.
Styrelsen for Samfundssikkerhed (tidigare Center for Cybersikkerhed, den danska myndigheten för samhällssäkerhet) har råd om nätfiske på samsik.dk.
Uppdateringar och okända program
Installera säkerhetsuppdateringar när it-avdelningen ber om det. Många angrepp utnyttjar fel som det sedan länge finns en uppdatering för. Installera inte program, appar eller tillägg på egen hand, och anslut inte okända usb-minnen. Om något ser konstigt ut på din dator, anmäl det innan du försöker åtgärda det själv.
Säg till utan att skämmas
Alla kan bli lurade. Det värsta är att tiga. Företaget kan bara ingripa om det får veta om misstaget i tid.